Den 23 april är Världsbokdagen då böcker och författarskap ska firas.
Idag, den 23 april, firas Världsbokdagen runt om i världen. Det är en dag tillägnad läsning, litteratur och kulturellt utbyte. Världsbokdagen instiftades av UNESCO för att främja läsning, publicering och upphovsrätt runt om i världen, och den firas över hela jorden av bokälskare, författare, förläggare och bibliotekarier.
Den 23 april är inte en slumpmässigt vald dag för att fira böcker. Det är faktiskt en historiskt betydelsefull dag för litteraturen. Den 23 april är både William Shakespeares och Miguel de Cervantes dödsdag. Dessa två legendariska författare, som båda dog år 1616, är oerhört inflytelserika inom världslitteraturen, och deras verk har överlevt århundraden och fortsätter att inspirera läsare och författare idag.
Världsbokdagen är en tid för att reflektera över betydelsen av böcker och läsning i våra liv. Böcker är inte bara källor till kunskap och information, de är också fönster till andra världar, andra perspektiv och andra tider. Genom att läsa kan man utveckla förståelse, empati och förbindelser till andra människor och kulturer runt om i världen.
Under Världsbokdagen organiseras evenemang över hela världen för att främja läsning och litteratur. Det kan vara bokmässor, författaruppläsningar, bokklubbar eller läsprojekt i skolor och bibliotek. Syftet är att inspirera människor i alla åldrar att upptäcka glädjen med läsning och att uppmuntra till fortsatt läsning och lärande
2015 genomförde medlemmar av Skara idags redaktion en intervju med författaren Torgny Lindgren om ungdomars läsande.
Finns det någon bok du läste som barn som du tycker håller idag, och som vuxen?
– Många böcker håller hela livet men skiftar betydelse. Man identifierar sig med olika personer i berättelsen. Men de bästa berättelserna talar till läsaren hela livet. Svenskarna och deras hövdingar (Heidenstam) är ett exempel. Som barn identifierade jag mig med Karilas, idag är jag Ura Kaipa.
Har du något tips på en bok du tyckte om som barn som du tycker fallit i oförtjänt glömska?
– Stevensons Den svarta pilen tyckte jag mycket om, men hör aldrig talas om längre. Kanske håller den inte för läsning idag, jag vet inte. Men jag tyckte om realismen i den. Det är inte alltid så att ärlighet och heder belönas i livet, ofta får man istället betala ett högt pris för sådana omoderna dygder.
