Charlies Teater ger Råttfällan i en succé uppsättning.
Råttfällan, en thriller av Agatha Christie, ges av Charlies Teater. Den ger rysningar av både skräck och välbehag. Det är en mordhistoria i två akter. Fem gäster är isolerade på en gammal herrgård som nyss blivit omvandlat till pensionat av ett ungt nygift par. Ute rasar snöstormen och sällskapet blir helt avskuret från yttervärlden. Samtidigt får man genom en skidande (!) polis veta att det finns en mördare i sällskapet.
Förhören visar snart att alla inte har rent mjöl i påsen. Undan för undan skrapas sanningar fram som gör att intrigen hela tiden skruvas åt. Misstankarna gror hos alla inblandade även mot dem som borde vara mest trovärdiga. Lojaliteter ställs på sin spets och spänningen stiger, samtidigt som det är en hel del humor i föreställningen. Man sitter i den fullsatta salongen och småskrattar åt den engelska torrhumorn med antydningar och talande minspel.
Charlies teater – en skarainstitution.
Charlies teater, med en 40-årig historia, har fått fram en uppsättning duktiga skådespelare. Timingen är perfekt och aktörerna återger verkligen hur människor beter sig under stark press. Regissören Johanna Ström, som själv spelar den synnerligen krävande gästen mrs Boyle, har lyckats få fram karaktärerna. Här finns italiensk esprit, svartsjuka, tigande hemlighetsfullhet och nerver! Det finns inga vilopunkter utan intrigen håller åskådarna i ett fast grepp.
Det är mycket som är märkligt med pjäsen Råttfällan. Den sattes upp 1952 första gången men har sedan spelats oavbrutet i London sedan 1974 – och spelas än. Dessutom finns ingen utskrift av pjäsen. Agatha Christie lovade att inte ge ut den i tryck förrän den slutat att spelas och eftersom den framförs utan avbrott än i dag så finns ingen skriven eller filmatiserad text utom den som teatrar får till sina uppsättningar. Publiken får lova att inte avslöja intrigen och ingen verkar ha velat förstöra nöjet för åskådarna.
Intrigen har en verklig och mycket tragisk bakgrund. 1945 placerades några syskon hos en fosterfamilj i Shropshire. Barnen misshandlades regelbundet och ett 12 år gammalt barn blev ihjälslaget och inte förrän ett syskon fick möjlighet att vittna om misshandeln kunde övriga barn räddas. 1947 skärptes reglerna för hur barn fick placeras i Storbritannien.
