Nattlysande moln – en fröjd för nattugglor
Det finns många spännande saker att syssla med för oss nattaktiva*. Själv avnjuter jag stjärnhimlen mest vintertid. Sommartid är det tyvärr glest med astronomiska fenomen. Tack vare min förra arbetsplats, Göteborgs Naturhistoriska Museum, fick jag upp ögonen för fladdermöss. Också fantastiskt kul. Men det finns ett fenomen ovanför våra huvuden som faktiskt kan vara rätt spännande under sommarmånaderna, och det är nattlysande moln.
Namnet ”nattlysande moln” är ju lite missvisande. Dessa moln lyser inte på samma sätt som t.ex. norrsken gör. I stället reflekterar de solljus under nattens mörkaste timmar. Dessa mystiska moln, som vi ännu inte riktigt förstår oss på, lever sitt liv i mesosfären. Över polartrakterna, på 75 – 85 km höjd befinner sig dessa moln. De syns främst mellan mitten på maj och mitten av augusti. Det beror på att Solen, som inte går ner särskilt lång under horisonten under den svenska sommaren, fortfarande lyser upp den övre atmosfären i norr. När molnen finns där blir de således belysta underifrån. Ljuset som reflekteras ter sig i huvudsak blått i färgen men kan dra lite åt det orange hållet närmare horisonten i norr.
Vi vet inte helt hur nattlysande moln fungerar. Framför allt är luften oerhört torr på den höjden eftersom i princip allt vatten kondenserar innan tropopausen vid 8 – 12 km höjd. En del av vattnet avdunstar igen men det mesta når marken i form av nederbörd. Vi vet däremot att de första nedtecknade observationerna av nattlysande moln kom så sent som år 1885**.
En av hypoteserna är att vatten kan nå den höjden via metangas. Metanmolekylen är lättare än både kväve och syre vilka är de vanligaste molekylerna i atmosfären. Därför kan metan flyta upp förbi tropopausen ganska obehindrat. Väl på hög höjd, när det intelängre skyddas av ozonskiktet, bryts det snabbt ner av UV-ljus från Solen och bildar koldioxid och vattenånga. Vattenångan letar nu efter någonting att kondenseras på. Vatten klumpar inte bara spontant ihop sig till droppar eller kristaller utan behöver oftast en fast punkt, en kondensationskärna.
De kondensationskärnor som vattnet kondenserar på på denna höjden är både damm efter mikrometeoriter och spår efter kosmisk strålning som joniserar atomer och molekyler. Vad vi vet är att solen när den är som mest aktiv skyddar från den kosmiska strålningen. Så, under solens aktiva perioder, som de senaste två åren, brukar det vara mycket färre nätter med nattlysande moln. Så, varför finns det så mycket nattlysande moln i år?
Ni minns kanske vulkanen Hunga Tonga Hunga Ha’apai, med sitt jätteutbrott i januari 2022. Det var ett av de kraftigaste vulkanutbrott vi detekterat, samtidigt som det påverkade människor väldigt lite för att vara så stort.
Under åren 2015 – 2022 var vulkanen en sammahängande landmassa med en caldera (gropen efter tidigare utbrott) som var 2 x 4 km stor. Under densamma byggdes det upp en stor magmakammare på 150 meters djup. Sjäva vulkanen var vid tillfället för utbrottet över 2 km hög från havsbotten. Så i december 2021 kunde man från huvudstaden Nuku’Alofa, i Kungariket Tonga, se gas och stoftplymer över den avlägsna ön. Den hade några veckor med aktivitet men förklarades vilande den 11 januari 2022. Redan den 14 januari började aktiviteten på nytt och den 15 januari exploderade hela ön.
Fyra explosioner på några timmar omvandlade lika mycket energi till rörelse och värme som 6 Mt TNT. Det är mer sprängkraft än det hittills kraftigaste kärnvapnet som provsprängts. Explosionen hördes över hela Stilla Havet, ända upp till Alaska.
Som resultat av explosionen bildades den högsta rökplym som observerats och nedtecknats. Plymen tog med sig enorma mängder aska och havsvatten upp till 58 km höjd***. Forskarna misstänker att luftfuktigheten som vulkanen tog med sig till viss del fortfarade ligger kvar i delar av mesosfären och är orsaken till att vi har så mycket nattlysande moln just nu.
Samtidigt med de nattlysande molnen så sker kemiska reaktioner på partiklarna som orsakat ett av de mest långvariga ozonhålen på decennier. Det kan tänkas bli kvar i många månader.
Att titta på nattlysande moln
Nattlysande moln är superenkelt att observera. Men som allt annat väder behöver du först och främst klart väder där du bor, och norr ut. Dessutom måste de nattlysande molnen infinna sig. Så, som vanligt, lite tur… Finns de där är de vackert vitblåa och ligger högt i norr, mitt i natten. Du kan även med de flesta telefoner, idag, ta snygga bilder av dem. Såpass starkt lyser de. Lycka till!
Klara skyar!
Gunnar Sporrong
* Enligt Jan Hedner, professor i sömnfysiologi, är c:a 25% av befolkningen är morgonmänniskor, lika många kvälssmänniskor medan resterande 50% av befolkningen är ganska neutrala.
**Eftersom människor varit beroende av väder i årtusenden så finns molnobservationer långt långt tillbaka i de flesta kulturer med skriftspråk. Så forskarna är tämligen säkra på att fenomenet är nytt.
***Som jämförelse kom Mt. St. Helens-utbrottet 1980 att kasta upp en rökplym till 19 km höjd.
