Insändarskribenten undrar varför facket kryper, istället för att stå upp för medlemmarna.
Tack till Sveriges lärare?
Ser idag att mitt fack tackar Kommunstyrelsen för att de beslutat nåt som inte är så lätt att förstå men det verkar som om kommundirektören ska gå in och stötta upp barn och utbildning.
Det är nog bra att de gör nåt.
Men jag kan inte se att det här påverkar skolans budget? Mitt fack skriver om hur dåliga resurser skolan har och länge haft och tackar nu Kommunstyrelsen. Men det finns ju inga pengar i det här beslutet?
Jag tycker att det är pinsamt att mitt fack går ut och fjäskar för våra politiker innan de satt en enda krona av verkstad bakom orden. Men det är ju en risk vi tar när vi envisas med att välja fackliga ledare som har nära anknytning med centertoppar i kommunen. Jag har inte sett en enda insändare från mitt fack om den katastrofala mängden tillbud med hot och hat mot lärare, eller om arbetsmiljön eller om skenande arbetsbelastning och taskiga löneutfall.
När blev det mitt facks uppgift att tacka och bocka istället för att säga att en klapp på axeln är bra, men handling är bättre?
Det ska bli intressant att se hur mitt fack agerar när budgeten kommer och vi igen hamnar långt efter andra kommuner i pengar till skolan.
Kommer facket då äntligen att stå på lärarnas sida?
En som inte kryper när det går att stå upp.
