Goda chanser för norrsken i natt eller i morgon natt.
Årstiden till trots finns goda chanser till norrsken. De kommer förstås bara kunna ses under den mörkaste delen av dygnet, men kan vara värda att vänta på. Vad är det då som ger så mycket norrsken just nu?
Solen är just nu i sin mest aktiva del av sin 11-åriga cykel. Under långa perioder är Solen lugn med väldigt lite solfläckar. Däremellan kommer perioder med mycket solfläckar. Solfläcksgruppen som är skyldig denna gång heter AR3664 och är mycket aktiv. Denna solfläcksgrupp är så stor, att, hade vi haft solförmörkelseglasögon skulle den gå att se utan förstoring.
Solfläcksgruppen AR3664 har på två dygns tid skickat ut fem stycken rejäla utbrott. Var för sig är de inte så mycket att komma med. Men, eftersom de kommer i samlad klunga och några av de barkre varit snabbare än de främre kan shockvågen komma att drämma till vårt magnetfält ordentligt med kraftiga norrsken som resultat.
5 gasutkast på mindre än två dygn. Alla från solfläcksgruppen AR3664. Film: NASA, SOHO.
Carrington-händelsen
Solfläcksgrupp AR 3664 är lika stor som den solfläcksgrupp som skapade utbrottet 1859. Det utbrott som kom att kallas ”the Carrington Event” efter Richard Christopher Carrington som var en av de två som såg själva utbrottet med sina teleskop. Bara 17,6 efter utbrotten hade gasen nått Jorden. Väl i kontakt med Jordens magnetfält kom partiklarna från Solen att storma ner i övre atmosfären. Norrskenen nådde då ända ner till ekvatorn, och var alltså globala.
Speciellt för detta utbrott var kanske att Solen redan några dagar innan haft ett större utbrott som röjt vägen mellan Solen och Jorden. Således fanns mycket lite partiklar ivägen för det extremt kraftiga utbrottet. Som resultat därav kom magnetfältet att växla så kraftigt att det skapade strömmar i ledningnätet mellan telegrafstationerna. Flera personer elektrifierades av överspänningarna och många telegrafstationer brann ner till grunden. Norrsken syntes på både Cuba och Jamaica. Carrington-händelsen är det starkaste solutbrottet som mänskligheten bevittnat vetenskapligt.
Vi vet idag att det inte är enda tillfället utbrott i det här slaget skett. T.ex. drabbade ett solutbrott Jorden 1770. Det talas då om att himlen färgades röd i nästan två veckor enligt observationer gjorda i Centralasien. Och 1582 observerades kraftiga norrsken i både Lisabon och Kyoto.
Vänster, hela Solen. Höger närbild med Carrington-solfläcken inritad. Foto: SDO HMI, med solfläck infogad av undertecknad.
Vad skulle kunna hända idag? Framför allt fanns inte så stora och tjocka ledningar på den tiden som det finns idag. Dagens ledningar skulle kunna bära med sig betydligt starkare strömmar. Forskarna är tämligen överens om att ett kraftigt utbrott skulle kunna bränna upp våra stora transformatorstationer och lämna oss utan ström tills nya byggts. Detta gör att reservaggregat behöver kunna försörja inte bara sjukhus utan också kärnkraftverk. Kanske så länga som 6 månader upp till några år.
Enklaste sättet att skydda oss är att 1. hålla noga koll på Solen så att vi är beredda. 2. kapa upp elnätet i korta sektioner där vi kan bryta överspänningen innan den uppgår till för många volt. Spänningen blir nämligen högre ju längre sträcka strömmen får ledas fritt och utan uppehåll.
En anna sak som kan hända är att våra satellter påverkas negativt. Som exempel kan sägas att Elon Musk förlorade inte mindre än 40 internetsatelliter februari för två år sedan på gruund av ett solutbrott.
Så, skulle det kunna hända idag? Absolut! Men inte denna gång.
Möjliga norrsken
Även om solfläcksgruppen är lika stor, så är den inte just nu riktad rakt mot Jorden längre. Dessutom var dessa utbrott lite svagare. Men, vårt elnät är mer utvecklat än någonsin, och därför känsligare än någonsin. Så många forskare håller ett vakande öga på vår livgivande men ack så lynniga kompanjon, Solen.
Men som sagt, för oss, denna gång, kan vi hopas på ett fint skådespel så snart mörkret infunnit sig. Timingen är dock viktig, så det kan hända att det bästa norrskenet blir under dagtid. Personligen brukar jag hålla ett öga på den fantastiska sidan: spaceweather.com för att se vad som är på G. Kolla in världskartan på vänster sida. Mörk med grönt, ibland gult och rött.
Gunnar Sporrong
