Kommunala investeringar i elhandel – en riskfylld väg eller en gynnsam satsning?
Planerna på att utveckla och bredda det kommunala engagemanget i elhandelsbolaget Billinge Energi AB har lett till skarpa politiska meningsskiljaktigheter i Skara. Medan den politiska ledningen anser att detta är en trygg och framåtsyftande satsning, avfärdar oppositionen det hela som en riskabel spekulation med skattebetalarnas pengar. Samtidigt väcks frågetecken kring hur beslutsprocessen kring förslaget har hanterats – och om ärendet överhuvudtaget tål granskning.
Bristande underlag och oklar beslutsprocess
Trots att frågan nu ligger på bordet för kommunfullmäktige i Skara saknas en tydlig dokumentation som beskriver planerna, kostnaderna eller konsekvenserna av det föreslagna samarbetet med Billinge Energi. Vid fullmäktiges senaste möte fanns inte en enda handling som kunde ge ledamöterna en överblick av förslaget, vilket oppositionen ser som en allvarlig brist i beslutsprocessen. Oppositionsrådet tog då initiativ till ett möte för att diskutera vilka underlag som måste finnas för att Skara kommuns beslut ska kunna vila på korrekt grund. Syftet var också att värna om värdet på bolagen genom att försöka ha en dialog om hur man skulle kunna ta sig vidare med projektet. Detta ledde till att kommundirektören för första gången under den ett och ett halvt år långa processen fick ett uppdrag från kommunstyrelsen att bereda ärendet. Kommundirektören fick dock bara en vecka på sig, till ett extrainsatt kommunstyrelsesammanträde, att ställa samman underlaget trots att alltså beredningen skett i stängda rum under minst ett och ett halvt års tid
Även Skara Energis styrelse har präglats av splittring och kritik mot hur ärendet har hanterats. Enligt protokoll från bolagets möten togs inga beslut kopplade till Billinge Energi förrän den 30 augusti i år. Då föreslogs att Skara skulle tillåta Skövde att köpa aktier från Skåne, som tidigare ägt 60 procent av bolaget. När beslut om nästa steg – ett fördjupat samarbete mellan Skara, Skövde och Lidköping – skulle tas, uppstod dock stora oenigheter i styrelsen. Flera ledamöter pekade på bristen på underlag, avsaknaden av kostnads- och riskanalyser samt det faktum att väsentlig information, exempelvis om andra bud på aktierna, hade undanhållits från både styrelsen och ägarna. Man har tidigare hänvisat till affärssekretess, ett påstående som dock inte håller efter att det framkommit att säljande kommuner aldrig inkommit med någon begäran om affärssekretess .Vid detta möte avgick i princip halva styrelsen i protest.
Inte heller kommunstyrelsen har fått ta del av några underlag eller utredningar. Enligt oppositionen har beslutsfattandet präglats av osäkerhet och bristande insyn, något som underminerar förtroendet för processen.
Oklara mandat och rollfördelningar
I media har det dessutom framkommit att kommunstyrelsens ordförande i Skara, Gunilla Druve Jansson (C), ska ha gett Skövde Energis ordförande i uppdrag att leda Skaras del av processen. Detta enligt uppgifter från Skövde Energis ordförande själv, som senare också bekräftats i KS av Gunilla Druve Jansson. Men något sådant beslut finns inte dokumenterat, och inget mandat har getts till kommunstyrelsens ordförande att delegera den typen av ansvar till en person som leder ett energibolag i en annan kommun.
Denna oklarhet kring rollfördelning och mandat förstärker oppositionens kritik. Enligt deras syn underminerar sådana handlingar både demokratin och den politiska styrningen. Kommunalt ägda bolag måste hanteras med full transparens och ansvar gentemot medborgarna, vilket oppositionen anser inte har skett i detta fall.
Riskerna med kommunalt ägd elhandel
Utöver processens brister lyfter oppositionen de strukturella riskerna med kommunala investeringar i elhandelsbolag. Elmarknaden präglas av stor volatilitet, vilket gör att prisvariationer och politiska förändringar kan få stora ekonomiska konsekvenser. Kritiker pekar på att kommuner som deltar i elhandeln riskerar att dra på sig förluster som i slutändan drabbar skattebetalarna.
Nationella och internationella aktörer varnar dessutom för att kommuners närvaro på konkurrensutsatta marknader kan snedvrida konkurrensen. Kommunala bolag har ofta fördelar i form av tillgång till skattemedel och låg låneränta, vilket kan ge dem en obalans gentemot privata aktörer. Denna problematik lyfts särskilt av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centern, som menar att kommuner bör fokusera på kärnverksamheter och samhällsnyttiga investeringar snarare än att agera på kommersiella marknader.
Argument för kommunal elhandel
Förespråkarna av förslaget i Skara framhåller att ett samarbete mellan de tre kommunerna – Skara, Skövde och Lidköping – kan ge regionen en starkare kontroll över energiförsörjningen och bidra till den gröna omställningen. Genom Billinge Energi hoppas man kunna utveckla tjänster och produkter som möter lokala behov och främjar en hållbar energianvändning. Dessutom lyfter man fram möjligheten att vinster från elhandeln kan återinvesteras i kommunerna, snarare än att tillfalla privata aktieägare.
En skör balansgång mellan risk och nytta
Beslutet om Billinge Energi sätter fokus på kommunernas roll och ansvar gentemot sina invånare. Å ena sidan finns potentialen att bidra till lokal utveckling och energiomställning. Å andra sidan står frågan om hur skattepengar bäst används och vilka risker som är acceptabla.
I fallet Skara kompliceras bilden ytterligare av den bristande transparensen och de oklara mandat som präglat processen. För att ett beslut av denna dignitet ska ha legitimitet krävs inte bara gedigna underlag och analyser, utan också en process som tål granskning. I avsaknad av detta riskerar debatten kring Billinge Energi att bli en fråga om politiskt ansvar – och förtroendet för Skaras styrande majoritet.
