Färsk statistik visar att det är stora skillnader i stödet för NATO, bla mellan inrikes och utrikes födda.
Enligt nyligen publicerad statistik från SCB, baserad på tidigare partisympatiundersökningar, framkommer tydliga skillnader i stödet för ett svenskt Natomedlemskap mellan olika befolkningsgrupper. Resultaten, som nu bryts ner på detaljerade variabler och redovisas för första gången i SCB:s statistikdatabas, visar bland annat en starkare positiv inställning bland äldre jämfört med yngre och bland personer med svensk bakgrund jämfört med de med utländsk bakgrund.
Enligt Leonora Uddhammar, statistiker på SCB, visade förra årets undersökning att 68 procent av väljarkåren var positivt inställda till ett svenskt Natomedlemskap, med 21 procent som var negativa och 11 procent som inte visste eller ville svara.
Den nya statistiken har introducerat redovisningsgrupper baserade på civilstånd, sysselsättningsstatus, ålder, regioner, bostadstyp, barn, utbildningsnivå, bakgrund med mera. Resultaten i vissa tabeller återspeglar stödet i befolkningen som helhet, medan andra tabeller avslöjar tydliga skillnader.
Enligt Uddhammar är det intressant att notera att bland personer i åldern 18–29 år var cirka 57 procent positivt inställda till ett svenskt Natomedlemskap i maj 2023, medan andelen positiva steg till 80 procent bland de som var 65 år och äldre.
Även utifrån bakgrund finns betydande skillnader i stödet för svenskt Natostöd. Medan 72 procent av de med svensk bakgrund var positivt inställda, var andelen positiva lägre bland personer med utländsk bakgrund, där 53 procent var positiva och 32 procent var negativa.
Foto: Silaks cc by sa 4.0
