Blir det besparingar på skolmaten i Skara?
Nu lyfts oro kring att de ökade kostnaderna för mat kommer att leda till underskott och sänkt kvalitet på maten i Skara kommuns skolor.
Inflationen och ränteuppgången sätter sin prägel på kommuner och regioner, vars ekonomiska utmaningar växer i takt med prognoser som visar ett samlat underskott på nära 30 miljarder år 2024. I en ny undersökning från LRF Mjölk varnar 7 av 10 kostchefer för att kostnadsökningarna hotar kvaliteten på skolmaten.
Enligt undersökningen har tre av fyra kommuner redan gjort förändringar i skolmaten, och 35 procent av dem har tvingats backa från sina hållbarhetsambitioner. Svenskproducerade råvaror prioriteras ned till förmån för billigare alternativ. Livsmedelsprisökningar leder till minskade portioner kött och fisk, begränsat grönsaks- och fruktutbud samt ökad användning av halv- och helfabrikat, vilket kan påverka ungas hälsa och välbefinnande.
Sara Ask, barndietist, Fredrik Eriksson, krögare och ledamot i Skolmatskommission, samt Kajsa Asp, dietist, betonar att skolmaten inte bara är avgörande för näringsintaget utan också för inlärning, hälsa och långsiktiga matvanor. LRF Mjölk har satt upp en skolmatskommission för att lämna konkreta förslag på hur en mer enhetlig och rättvis skolmatsservering kan uppnås.
Skara har lyft oro i nämnden
Kostchefernas varningar tas på stort allvar, särskilt med tanke på att vissa kommuner, som Skara, redan står inför stora ekonomiska utmaningar. De ökade livsmedelskostnaderna har skapat större kostnader än intäkter, vilket riskerar ett underskott på cirka en miljon kronor. Politiska representanter, som Ove Berlin (SD) och Kent Wånelid (M), föreslog att kommunstyrelsen bör bevilja ett tillskott för att rätta till den ekonomiska obalansen. Nämnden beslutade dock att vänta och hoppas på lösningar.
Enligt Skolmatskommissionen är det nödvändigt att vända trenden och avsätta mer resurser till skolmaten. Att se skolmaten som en investering för Sveriges framtid, med positiva effekter på utveckling, innovation, folkhälsa och jämlikhet, är avgörande för att säkerställa en hållbar och näringsriktig skolmatsservering