Sedan några år uppmanas kommunerna i Västra Götaland att avlägga klimatlöften, i ett regionalt samarbete.
Tanken är självklart god. Det är tillsammans vi kan göra effektiva insatser för miljö och klimat, samarbete är absolut nödvändigt.
Kommunerna får en lista med klimatlöften att välja mellan och tar enskilda beslut om vilka man vill uppfylla, eller verka för. Skara har alla år tagit ambitiösa löften, enigheten om att klimatarbetet måste prioriteras har utgjort grunden.
Efterhand har dock både kommunerna och regionen sett ett tydligt behov av att utvärdera och revidera klimatlöftena, vilket nu också är beslutat ska göras. Det finns en rad frågor som måste besvaras: Vilka klimatlöften har mest att vinna på gemensamma insatser? Vilka ger störst klimatnytta per skattekrona? Finns det forskningsstöd för att just denna lista med föreslagna löften ger störst samlad nytta? Borde några löften bytas mot andra? Vilka invändningar och rekommendationer har inkommit från kommunal revision? Hur balanseras bäst miljönytta och klimatnytta?
De här frågorna och kommande svar är ovärderliga för kommunernas fortsatta arbete med hållbarhet. Svaren ska komma under 2026.
I väntan på dessa svar ville oppositionen i Skara att vi skulle försäkra oss om att endast anta de klimatlöften som garanterat ger maximal effekt och störst nytta. Detta för att varje skattekrona i Skara ska bidra till den största nyttan för klimat- och hållbarhetsarbetet. Att inte avge fler löften är inte heller ett hinder för tjänstepersonerna att i allt arbete använda all sin expertis för att verksamheten ska vara så miljö- och klimatvänlig som möjligt.
Att försäkra sig om att varje skattekrona gör största nytta för klimatet, istället för att riskera att satsningarna har ett större symboliskt än reellt värde – eller i något fall är direkt kontraproduktiva, är inte en minskad satsning utan ett ökat ansvarstagande på vetenskaplig grund.
Ylva Pettersson (M)
