Den turkiska parlamentets utrikesutskott röstade på tisdagen för ratificering av Sveriges anslutning till NATO efter en långdragen tvekan. Nu måste hela parlamentet rösta om anslutningsprotokollet för att Turkiets ja till Sveriges medlemsansökan ska bli formellt.
Sveriges medlemskap måste ratificeras av samtliga NATO-medlemsparlament. Turkiet och Ungern är de enda NATO-medlemmarna som ännu inte har gjort detta.
Efter Rysslands angrepp på Ukraina 2022 gav både Sverige och Finland upp sin årtionden långa alliansfrihet och ansökte om medlemskap i NATO. Turkiet godkände i princip anslutningen men anklagade ansökarländerna för att inte agera tillräckligt mot kurdiska extremister och förhalade därmed ratificeringen. Medan Turkiet till slut godkände Finlands anslutning i våras, fortsatte president Recep Tayyip Erdogan att uttrycka reservationer mot Sverige.
Erdogan kopplade nyligen samman Turkiets önskan om att få 40 F-16 stridsflygplan från USA med Sveriges NATO-anslutning. Han krävde också att Kanada och andra NATO-partner skulle häva sina vapenembargon mot Turkiet. Trots att USA-regeringen stödjer Turkiets begäran om flygleveranser, möter den starkt motstånd i kongressen.
Ungern fördröjer också Sveriges NATO-anslutning. Budapest-regeringen anklagar Sverige för ”flagranta lögner” om demokratin i landet, men har inte specificerat några konkreta villkor för Sveriges upptagande i NATO. Kritiker misstänker att premiärminister Viktor Orban följer Turkiets kurs.
Dessa förseningar har skapat frustration bland andra NATO-allierade som snabbt ratificerade Sveriges och Finlands anslutningar.
Såväl statsministern som utrikesministern har idag uttalat att man ser positivt på det turkiska utrikesutskottets ja till Sverige.
